Utdrag från ”Redovisa och berätta om det omätbara” en opinionstext skriven av Maria Sundström.
Maria Sundström följde det lokala arbetet i Fittja under projektet och kunskapspiloten Kloka platser från maj 2021 till april 2022. Vi bad henne reflektera utifrån en etnologisk blick på förutsättningarna att förstå en plats som står i fokus för olika interventioner och ”integrationsinsatser” över tid från olika aktörer i samhället.
Kunskapspiloten mål och inriktning finns redovisad i skriften Kloka platser utgiven av föreningen LUCS. Projektet och kunskapspiloten var finansierad av myndigheten DELMOS.
Sverige är hemma, Stockholm och Botkyrka likaså. Fittja är hemma för nästan 8000 personer. Hur detta ”hemma” beskrivs avgörs sällan av människorna som bor här, det kanske det heller inte görs av befolkningen i jämnstora kommuner, människorna i Bergs kommun, Lekeberg, Älvsbyn och Valdemarsvik kanske inte heller påverkar bilden av sin kommun, vad vet jag, de kanske vill det? Varför finns då behovet av motberättelser i Husby, Rosengård, Bergsjön, Skäggetorp och Tjärna Ängar?
Om Fittja hörs siffror• Under 1970-talet byggdes Fittja ut med främst hyreshus, med ett centrum och en tunnelbanestation (wikipedia).
• I polisens lista över utsatta områden 2015 klassificerades Fittja som ett riskområde (polisen.se)
• I 2017 års lista flyttades Fittja till kategorin särskilt utsatt område samt även i 2021 års lista.
• Folkmängden uppgår till 7514 personer (botkyrka.se), av kommunens 95 318 invånare (SCB.se)
• Andelen invånare som är utrikes födda är cirka 65,6 procent, respektive 91,9 procent med utländsk bakgrund (SCB.se)
• I kommunen talas det cirka 100 olika språk (botkyrka.se).
• I fem av landets utsatta områden är andelen invånare med utländsk bakgrund 90 procent eller högre: Rosengård i Malmö, Hovsjö i Södertälje, Fittja i Botkyrka, Rinkeby/Tensta i Stockholm och Hjällbo i Göteborg (theglobalvillage.se)
• Av Stockholmsområdets 136 skjutningar 2021, skedde flest i Botkyrka och Järva (mitti.se).
Comentários