top of page

Styrfart mot jämlika platser

Dokumentation av konferensen Styrfart mot jämlika platser på Mångkulturellt centrum, 9 december 2016.


Inledning

Unesco LUCS ordförande Jens Sjöström hälsade alla hjärtligt välkomna till organisationens fjärde omvärldskonferens på Mångkulturellt centrum. Jens inledde med att referera till Olof Palmes jultal från 1972 om de då aktuella händelserna i Hanoi och fortsatte med att belysa hur historiens grymheter återupprepas idag i Syrien. I en tid präglad av migration, gränser, rädslor och hot lyfte Jens att frågor rörande tolerans, inkludering och samarbete är avgörande för framtiden. Jens avslutade med att tala om utmaningar på internationell, nationell och regional nivå som vi idag står inför och att detta kräver ett samlat arbete för att visa på den goda kraftens makt.

 

Mjuk styrning. Kommunen som lärande organisation – exempel på gemensamma projekt

Tomas Axelson, forskare på Högskolan Dalarna, inledde nästa del av konferensen genom att presentera högskolans dialogforum Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD). Tanken är att IKUD ska ägna sig åt utbildning och forskning samt att främja samverkan mellan högskolan, kommuner, landsting, myndigheter och företag. Tomas presenterade några konkreta projekt som dessa samarbeten utmynnat i, till exempel Sommarskolan som grundades på initiativ av föreningslivet och utvärderades inom ramen för IKUD. Marcus Hjelm, Borlänge kommun och samordnare Unesco LUCS Borlänge, fortsatte presentationen genom att berätta om den politiska situationen i Borlänge där en ökad högerextremism och ett stort flyktingmottagande har polariserat samhället. Borlänge är en av fyra pilotkommuner i Sverige som fokuserar på arbetet mot våldsbejakande extremism. Man arbetar till exempel med en antirykteskampanj för att motverka rasism och värna demokratin. Kenneth Persson, ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Borlänge kommun, betonade vikten av kommunens arbete med mjuka frågor i samarbete med civilsamhället för att nå en positiv utveckling och avslutade med att belysa vikten av kommunen som lärande organisation.

 

Verktyg för jämlikhetsanalys och styrning

Marcel Moritz, Huddinge kommun, presenterade kommunens arbete med hållbarhetsfrågor och gav en inblick i hur man kan använda visuella verktyg för att mäta utfall av jämlikhet. Genom att använda sig av statistikprogramvaran Gapminder, som tillgängliggör data i animerad form, kan man synliggöra skillnader inom kommunen baserat på kön, ålder och geografiskt område. Med hjälp av en trestegsanalys där man först identifierar skillnaderna i statistiken, sedan gör en orsaksanalys och slutligen tar fram adekvata åtgärder kan man arbeta målinriktat mot jämlika utfall av kommunens verksamheter. Marcel presenterade också ett stödverktyg, Huddinge kommuns handbok för jämlikhetsanalys, som kan hjälpa kommuner att arbeta mer metodiskt och säkerställa kvalitén vad gäller jämlika mål i styrning och planering.


Att samverka kring komplexa samhällsproblem – vikten av processdesign och facilitering

Martin Westin och Alexander Hellqvist från Uppsala universitet och SWEDESD, Center för internationellt lärande för hållbar utveckling, presenterade sin forskning kring att leda och delta i sektorsövergripande samverkan inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Processdesign och processledning spelar en avgörande roll för vilka resultat som uppnås i samverkan. Det finns därför anledning att synliggöra dessa kompetenser och stärka dem när vi vill gå från ord till handling. Westin och Hellqvist belyste tre olika utmaningsområden kring samverkansarbete. Det första rörde svårigheten att anpassa samarbetet utifrån dess specifika kontext, det andra rörde deltagarnas olika tolkningsramar och hur man kan skapa förståelse för olika perspektiv och den sista utmaningen behandlade hur man kan synliggöra maktrelationer som försvårar samverkan. De avslutade med att informera om uppdragsutbildningen Att leda samverkan som går att läsa som kurs via Uppsala universitet.

 

Processen kring strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka

Helena Rojas, utvecklingschef i Botkyrka kommun, inledde presentationen med att berätta hur Botkyrka kommun arbetat med interkulturalitet, jämlikhet och mänskliga rättigheter i styr- och ledningsdokument. Hon fortsatte med att berätta att Botkyrka arbetar aktivt för att synliggöra maktdimensioner och verkar för att belysa mångfald som norm. Vidare redogjorde hon för hur det nya styrdokumentet Strategi för ett jämlikt Botkyrka och tillhörande Riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka arbetats fram. Detta nya dokument kommer ersätta tidigare strategier som behandlat funktionsvariation, folkhälsa, interkulturalitet, jämställdhet och arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och nu sammanföras under ett gemensamt jämlikhetsparaply. Strategin är just nu ute på remiss och ändringar kommer också göras utifrån resultaten från utvärderingen av Strategi för ett interkulturellt Botkyrka.

 

Provisoriska utopier – utvärdering av Strategi för ett interkulturellt Botkyrka

Edda Manga, forskare på Mångkulturellt centrum, och forskningsgrupp, berättade om arbetet med utvärderingen av Strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Strategin antogs efter politisk konsensus i kommunfullmäktige 2010 och utvärderades nu för första gången externt. Dess huvudsakliga syfte berör hur kommunen kan verka för en samhällsutveckling där alla kommunens invånare har lika möjligheter och förutsättningar. Utvärderingen har tittat på hur detta arbete bedrivits i kommunen och den baseras på intervjuer med tjänstemän och politiker samt dokumentstudier. Resultatet visar att kommunen använt sig av en olycksalig blandning av mjukstyrning och hårdstyrning. Dessutom har den saknat adekvat uppföljning, tillräckliga resurser och organisatoriskt ramverk. Utvärderingen rekommenderade kommunen att fortsätta arbetet, fokusera på långsiktighet och ta tillvara existerande kunskap och verksamheter.

 

Lika rätt – ställ krav på kommunen

Paul Lappalainen presenterade sin nya skrift Lika rätt! Ställ krav på kommunen: Verktyg för alla som vill motverka diskriminering och främja mänskliga rättigheter , utgiven av Unesco LUCS och Mångkulturellt centrum. Paul inledde med att tala om kommunens många möjligheter till stöd av verksamheter. Med erfarenhet från amerikansk och svensk juridik belyste Paul hur kommuner och landsting kan använda sig av lagstiftning för att bekämpa diskriminering. Genom att använda de makt- och styrningsverktyg som kommuner har till sitt förfogande kan de verka för förebyggande av rasism och diskriminering. Paul betonade också den viktiga roll kommuner och städer har i relation till staten vad gäller ansvar och möjlighet till förändring för medborgarna att tillgodogöra sig sina rättigheter.

 

Interkulturell och interreligiös praktik för jämlikhet och delaktighet

I ett avslutande samtal modererat av Sofia Zackrisson från Demokratiakademin lyftes olika perspektiv från forskningen rörande vardagsnära exempel och relationen till möten och jämlikhet. Etnologen René León Rosales inledde med att presentera sin nuvarande forskning kring sociala rörelser och förortsaktivism bland ungdomar. Han lyfte hur dessa alternativa gemenskaper kan agera som en kritisk samtalspartner till kommunernas mer trögfungerande organisationer och verka för förändring i en tid då allt fler etablerade föreningar minskar i styrka. René berättade också att hans forskning fokuserar kring hur dessa nya rörelser inverkar på en mer imaginär nivå, hur vårt språk och våra ord också får efterverkningar på våra tankevärldar. Interkulturella mötesplatser ger då efterverkningar på hur vi föreställer oss och förhåller oss till varandra och samhället.

 

Kristina Helgesson Kjellin från Forskningsenheten Svenska kyrkan, forskar kring relation mellan kyrkan och samhället. Hon berättade om sin bok En bra plats att vara på: en antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Kristina har följt ett församlingsnätverk centrerat kring storstäder i Sverige och tittat på hur mångfaldsarbetet i Svenska kyrkan öppnat upp för förhandlingar kring hur jämlika rum skapas. Hon lyfte flera exempel där konflikten kring det materiella rummets gestaltning och nyttjande synliggjorts, till exempel hur man i Skärholmens församling förändrat olika platser i kyrkan för att möjliggöra likvärdig rätt till religiösa rum.

 

Osman Aytar, docent i socialt arbetet från Mälardalens högskola, presenterade en utvärdering han gjort för Eskilstuna kommun kring deras arbete med flyktingguider och språkvänner. Detta integrationsprojekt  har spridit sig till landstinget Sörmland och också utmynnat i en nationell samordning. Osman gick igenom utvärderingens resultat och presenterade områden att dra lärdomar från och utvecklingsmöjligheter ur projektets olika nivåer på kommunal, regional och nationell bas. Han betonade att detta var ett frivilligt projekt som baseras på språkträning och ömsesidigt utbyte genom en matchningsprocess som kunde leda till allt från nära vänskapsband till kontakt med företag och näringsliv.

 

Efter dessa presentationer modererade Sofia ett samtal med paneldeltagarna där det bland annat lyftes hur de olika exemplen vi fått ta del av alla utgör arenor för engagemang och möjliga förändringar. Trots kriser för etablerade organisationer och tröghet hos existerande institutioner sker det kontinuerligt en förändringsprocess som utmanar den etablerade synen på samhället och dess organisationer.

 

Avslutning

Sofia avslutade med en kort frågestund där publiken fick ställa frågor till paneldeltagarna. Här togs bland annat upp hur synen på interkultur som harmoniskt och konsensusdrivande kväver konflikter. Samt att viktiga frågor i framtiden kommer röra hur vi ska beakta att en allt större del av majoritetssamhället idag ser sig som en minoritet, till exempel synliggjort i konflikten mellan stad och landsbygd och i vem som ser sig själv som vinnare och förlorare. Hur ska vi i framtiden hantera denna utveckling som också återspeglas i ökade sympatier för nationalistiska och högerextrema grupper.

Comentarios


Los comentarios se han desactivado.
bottom of page