
I dagens svenska samhälle finns ett starkt behov av att skapa trygghet och tillit. Våld och otrygghet är oroande faktorer som berör oss alla och det kan vara lätt att inte se möjligheterna till en mer positiv samhällsutveckling.
Det finns en stor potential för att minska klyftorna mellan människor och öka delaktigheten i en proaktiv riktning för att hitta gemensamma lösningar på segregationens utmaningar. Det är dags att lyssna till erfarenheter som kan bidra till en positiv samhällsutveckling.
Det är uppenbart för såväl politiken som för forskning och civilsamhälle att en förnyelse av integrationspraktik på alla nivåer är nödvändig för att åstadkomma viktiga samhällsmål. Målen som finns formulerade i FN:s Agenda 2030 har sikte på att varje samhälle ska kunna utvecklas i riktning mot en större social hållbarhet.
Fokus på platsperspektiv och sociala innovationer behöver öka hos varje ansvarstagande aktör som arbetar med utmaningar för att stärka en grund av trygghet, tillit och ökat deltagande av människor i samhället. Polisen och andra samhällsinstitutioner har uttryckt behov av bredare perspektiv på de utmaningar de har att hantera. Ett mer utvecklat samarbete och samverkan mellan politik, civilsamhälle och akademi är därför avgörande för att utveckla konkreta lösningar som kan bidra till ett mer hållbart och inkluderande samhälle i Unescos anda.
För att kunna hantera de mycket komplexa frågorna som kan knytas till segregationens dynamik behöver politikens goda krafter gå armkrok i nyfiken och konstruktiv samverkan med civilsamhället med stöd av akademin. Politiskt arbete handlar inte enbart om åsikter. Det handlar även om att engagera sig i hur våra befintliga system fungerar och hur dessa går att använda för att lösa befintliga problem. Kunskapen finns sällan samlad på ett enda ställe. Därför krävs ett närmande kring konkreta sociala innovationer i en bredare uthållig samverkan.
Sedan några år finns en sådan struktur i föreningen för Lokal Unescosamverkan Sverige (LUCS). Inom föreningen utvecklar och genomför medlemmar så kallade kunskapspiloter kring angelägna utmaningar som kan stärka livsmiljöer. Piloterna bygger på en samverkan som inkluderar ett politiskt ansvarstagande med ett konkret genomförande som involverar forskning och engagemang från civilsamhället. Modellen har utvecklats så att fastighets- och bostadsbolag ingår då dessa har ett naturligt platsperspektiv.
Flera piloter har skapat en större klokhet och konkreta resultat har uppnåtts. I Eskilstuna pågår ett arbete med samhällsambassadörer som syftar till att hantera rykten bland boende om hur socialtjänsten fungerar. I Botkyrka har ett arbete utvecklats av bostadsbolaget Botkyrkabyggen kring ökat boendeinflytande där även barn inkluderas i nya dialogformer. I Malmö stad finns sedan några år grundskolefotboll mot rasismer, i samarbete med Malmö FF. Det är ett barnrättsarbete kopplat till Barnkonventionen. I samma stad har en ny kunskapspilot skapats kring en plan mot antimuslimsk rasism och hur staden ska kunna arbeta med frågan med en styrmodell som involverar ett brett deltagande av stadens förvaltning. Rädda Barnen driver ett nationellt arbete med unga i ett koncept kallat ”På Lika villkor”. I Botkyrka har även arbete kring antiryktesarbete, sociala jämlikhetsdata och interkulturellt ledarskap för skolchefer genomförts, bland annat i samverkan med andra städer i Europa. En viktig kunskapspilot har genomförts av Cancercentrum Stockholm-Gotland kring Jämlik hälsa som bidragit till nya metoder i det preventiva arbetet med att tidigt upptäcka cancer. Erfarenheterna från dessa sociala innovationer certifieras och sprids som lärande exempel. Några har även implementerats som permanenta verksamheter. Gemensamt för piloterna är att människor bjuds in att delta och får utrymme att bli delaktiga i samhällsutveckling.
Genom att söka handlingsutrymmet som alltid finns öppnas ofta en konstruktiv väg för att åstadkomma konkret förändring som kan göra skillnad. Vi säger inte att det är en lätt uppgift men det är nödvändigt om polariseringen på sikt ska minskas. Utgångspunkten LUCS har är att vi behöver lita mer på människor som bor på platser som präglas av de strukturella socioekonomiska utmaningarna. Genom att kanalisera det erfarenhetskapitalet in i ett gemensamt förändringsarbete öppnar vi upp för ett mer hoppfullt och träffsäkert utfall. Ett utfall som konkret bidrar till Unescos värdeskapande arbete för att säkerställa fredliga samhällen.
Människor formas av platser där de lever och lär. Genom att kanalisera erfarenheter och engagemang från alla delar av samhället kan vi tillsammans forma en bättre framtid.
Styrelsen
Föreningen för lokal Unescosamverkan Sverige (LUCS)
Comments