top of page

Vill vi, kan vi och vågar vi!

Text av Jens Sjöström, ordförande LUCS. Texten publicerades första gången som inledning till verksamhetsberättelsen för 2020.

I Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, finns den beskrivning av vilket land Sverige ska vara, på vilket sätt det ska styras och att all makt ska utgå från folket. Men den anger också vilka värden som ska styra och vad det allmänna ska verka för. Välfärden, den hållbara utvecklingen och det lika värdet.


I år är det 100 år sedan rösträttsreformen 1921 då kvinnor fick lika rösträtt som män. Samtidigt blev också gifta kvinnor myndiga från att tidigare stått under sin mans förmyndarskap. Men det kom att ta ända till 1989 innan beslutet togs att avskaffa rätten att omyndigförklara någon i Sverige. Fram till dess löpte exempelvis de som led av exempelvis psykisk sjukdom en risk att inte får rösta i allmänna val.


Kampen för allmän och lika rösträtt har alltså pågått alltjämt under lång tid och tagit strid för alla människors lika värde och okränkbarhet. För rätten att rösta även om du hade skatteskulder, hade en konkurs bakom dig eller varit dömd för brott. Förrätten att rösta även om du var omhändertagen av fattigvården som ju även drev merparten av äldreomsorgen. Tack alla kämpar som gett oss denna rättighet!


Kanske bidrog Regeringsformen och samvetet att vara trogen detta. I dess andra paragraf kan vi läsa: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."


Vad vi kanske ibland glömmer bort är att samma grundlag också talar om att samhället är skyldigt att aktivt arbeta för att demokratins idéer ska vara vägledande och att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Likväl som att aktivt motverka diskriminering. Känn efter ordentligt – vi ska alltså göra detta enligt lag, det är inget fritt valt arbete. Är det så vi gör? För vi vidare rösträttskampens arv genom att stå upp för dess framgångar och utveckla demokratin, riva dess hinder?


LUCS lät förra året många röster bli hörda. Främst i alla de piloter där våra medlemsorganisationer lokalt utvecklar nya sätt att motverka diskriminering och istället skapar samhörighet och nyfikenhet på varandra. I coronans spår blev det också tydligt att människors utsatthet blir särskilt påtaglig beroende på socioekonomi och faktorer som exempelvis språk, yrke och var du bor. Därför genomfördes intervjuer med ett hundratal människor som fick beskriva sina upplevelser av pandemin och hur deras liv påverkats. Detta följs nu också upp i en samtalsserie där vi inom föreningen delar erfarenheter och kunskaper. Ett kunskapsarbete för att ge ett annat perspektiv på pandemins samhällspåverkan.


Vi såg också ett behov av att beskriva de erfarenheter och kunskap vi vunnit efter fem års arbete i hur vi gemensamt kan skapa socialt hållbara platser utifrån Unescos ramverk om mångfald och mänskliga rättigheter. Vi tog fram en Klokbok om vår plikt och skyldighet att ständigt jobba för allas delaktighet och jämlikhet i demokratin. En bok om hur vi kan omsätta de mänskliga rättigheterna i vardagen, om språket och vänskapens betydelse och hur platsen och var du bor spelar roll. Kanske blev den också en hyllning till Demokratin 100 år med allmän och lika rösträtt.


Men främst blev det en hyllning till rösträttens kämpar och ett löfte om att föra arvet vidare. I försvaret av gjorda vinningar och regeringsformens strävan att göra nya, för att uppnå delaktighet och jämlikhet i demokratin och i samhället!

 

Jens Sjöström, ordförande


I samband med varje årlig summering av verksamheten knyter LUCS ordförande samman samhällets stora frågor och utvecklingen i den egna verksamheten i en reflekterande text. För läsning, tankeställare, och inspiration. Detta är inledningen till verksamhetsberättelsen för 2020.

댓글


댓글 작성이 차단되었습니다.
bottom of page