Lärdomar från Botkyrkas kunskapspiloter

Fyra kunskapspiloter i Botkyrka under tio år har gett viktiga insikter om hur interkulturellt arbete kan stärka mänskliga rättigheter, inkludering och social hållbarhet. Erfarenheterna visar att långsiktiga strukturer, dialog och samverkan är avgörande för förändring.

Botkyrka kommun har genomfört fyra kunskapspiloter mellan 2015 och 2025: Antirykteskampanjen Botkyrka fördomsfritt, Jämlikhetsdata, Interkulturellt flyktingmottagande, samt Interkulturellt ledarskap i skolan.

Tillsammans har de skapat en kunskapsförflyttning där insikter från en pilot byggt vidare på nästa.

Antirykteskampanjen tog avstamp i Botkyrkas unika demografi, där över hundra språk talas. Syftet var att bemöta fördomar och rykten som begränsar invånares livschanser och påverkar bilden av kommunen negativt.

Piloten som utvecklade jämlikhetsdata adresserade behovet av mer välgrundade analyser om dagens jämlikhetsutmaningar och bristen på statistik kring diskrimineringsgrunder som etnicitet och religion, och utvecklade metoder för att följa utvecklingen avseende jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Interkulturellt flyktingmottagande byggde vidare på dessa insikter och satte individen som bärare av resurser och värdighet i centrum för förbättrade arbetssätt. Genom både personliga berättelser och forskning utvecklades nya strukturer för ett hållbart mottagande. I denna kunskapspilot identifierade Botkyrka sex avgörande interkulturella nycklar som använts flitigt i det kommunala utvecklingsarbetet sedan dess.

Den fjärde piloten, interkulturellt ledarskap i skolan, tog vidare de interkulturella nycklarna till utbildningsmiljön och vidareutvecklade dem för att där systematiskt motverka rasism och diskriminering och stärka elevers rätt till likvärdig utbildning.

Gemensamma lärdomar från dessa piloter är att människor måste ses som resurser, att arbetssätt behöver systematiseras och att långsiktiga strukturer är nödvändiga för hållbar förändring. Möten och dialog har visat sig vara nödvändiga för förståelse och förändring. Samtidigt har utmaningar som avsaknad av

data, organisatoriska hinder och bristande kontinuitet vid omorganisationer visat att interkulturellt arbete kräver stabila resurser och tydlig förankring i ordinarie verksamhet.

Botkyrkas erfarenheter visar att interkulturella metoder kan skalas upp både inom kommunen och till andra städer, och att samverkan mellan kommun, civilsamhälle och forskning är nyckeln till att skapa ett samhälle där alla ges lika förutsättningar.